© Mariannelundguide 2011 Mariannelunds Praktiska skola - en extra chans Skolan grundades 1904 av Oscar Jansson, ett på den tiden välkänt matematiksnille och läraren Albert Lingström. Lingströmsgatan i Mariannelunds centrum är uppkallad efter honom. På skolan kunde man ta real- och studentexamen, läsa grekiska och latin och läsa praktiska ämnen: lantmanna-, teknisk- och juridisk-, hushålls- och handelslinje. Engelska studerande man med infödda engelsmän. Det fanns också musikskola, utbildning till slöjdlärinna. Skolan marknadsfördes som fri från stadens buller och med frisk luft, en bra miljö för den som ville läsa upp sina betyg och komma bort från dålig stadsmiljö. Upp mot 600 elever läste på Mariannelundsskolan vissa år. På 1960-talet byggdes ett internat. Innan dess bodde eleverna inhysta hos Mariannelundare. Skolan drabbades tidigt av ekonomiska svårigheter. Det kom många elever och det blev svårt med lokaler. Första världskriget innebar ett stor elevtapp och skolan togs över av lokala affärsmän. 1924 uppstod en konflikt mellan ägarna och skolan delades i två delar som konkurrerade med varandra på ömse sidor av Centralgatan. Några år efter Andra världskriget ombildades skolan till Stiftelsen Mariannelunds Praktiska Skola. Skolans huvudinriktningar blev nu realskola, hushållsskola och handelsskola. Detta varade till 1972 då staten drog in bidrag och skolan måste läggas ner. Därefter tog Pingströrelsen över skolan och driver den fortfarande framgångsrikt. Liksom i början av 1900-talet kommer hundratals studenter årligen från hela Sverige för att läsa i Mariannelund Under skolans första årtionden var Mariannelund inget stort samhälle. Det fanns några industrier här och ett torg men i en uppslagsböcker nämns bara skolan och järnvägsstationen och att "ett vackert villasamhälle börjat växa fram kring skolan"…ett samhälle som "är statt i raskt framåtskridande". Några  som fick chansen tack vare Mariannelundsskolan Många av dem som läste i Mariannelund var äldre studenter och ungdomar som inte kom från studievana hem. Utan Mariannelundsskolan är det inte säkert att de kunnat göra lyckade karriärer: Albert Palmqvist - journalist och folklivsforskare Föddes år 1900 i Filipstad och var aktiv inom politik och föreningsliv i Värmland. Han studerade först på egen hand  och kom senare till Mariannelundsskolan för att ta sin examen. Albert Palmqvist anses som en av de stora Värmlandsforskarna. Under 1920-talet gav han ut detaljerade skrifter om finnarnas gruvfolkets historia i Värmland. Hans bok “Värmlands län i ord och bild” från 1958 används idag som ett referensverk. Gunnar Camner - ingenjör och uppfinnare 1948 fick Gunnar Camner ta emot Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) guldmedalj för sin uppfinning. Camner hade utarbetat ett förfarande vid bränsleinsprutning i dieselmotorer, varigenom tändningstrycket reducerats. Gunnar Camners uppväxt var däremot fjärran från de fina akademiernas värld. Han föddes 1894 på landet norr om Växjö. Hans föräldrar var bönder. Gunnar var dock intresserad av teknik och kom till Mariannelunds praktiska skola 1917 när han var 23 år för att läsa till studentexamen. Senare läste han på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm för att sedan börja arbeta på Atlas Diesel och inleda sin karriär. “...ett samhälle statt i raskt framåtskridande”  Kända Mariannelundselever Sara Lidman - en av Sveriges största författare, började skriva på allvar under sin tid i Mariannelund. Lage Thunberg - flygvapenchef på 1960-talet. Gunnar Hedlund - blev senare partiledare för bondeförbundet, nuvarande centerpartiet. Deanne Rauscher - författare till den uppmärksammade boken om Carl XVI Gusttaf “Den motvillige monarken”.