© Mariannelundguide 2011
Från Strömstorp till Marianalund till Mar’lunn
Historien om Mariannelunds namn
Fram till mitten av 1700-talet fanns inget Mariannelund. Gården och området ikring
Brusaån hette då Torp eller Strömstorp.
Däremot var Hässleby socken känt i skrift sedan 1100-talet och Hässleby gård var en
stiftsgård som tillhörde biskopen i Linköping. Hässleby var ett tidigt kristet centrum.
1755 köpte dock generallöjtnanten Gustav Adolf von Siegroth Strömstorp och lät bygga
om gården och anlägga en park. 1767 blev parken färdig och generalen lät uppkalla den
efter sin fru Mariana Makeleer till
Marianalund.
Ringarna och vattendragen i parken är
utformade efter hennes monogram.
Så småningom började området omkring
parken också att kallas för Marianalund eller
Marianelund.
När järnvägen kom på 1870-talet fick den nya stationen också namnet Marianelund. Först 1913 infördes stavningen med två
n för att postverket inte skulle förväxla orten med Marielund i Uppland och idag uttalas orten på lokal dialekt närmast Marlund
eller Marnelund. Namnet Torp finns kvar som adress för en del fastigheter och i västra Mariannelund ligger
Strömstorpsgatan.
Ur Mariannelunds historia
På 1800-talet växte långsamt ett samhälle fram kring
småskalig industri vid Brusaåns fall. 1860 fick Marianalund
en butik.
Först 1874 tog tillväxten fart. Då stod järnvägen mellan
Nässjö och Oskarshamn färdig och Marianelund blev en
viktig station för timmertransporter.
Mycket skog kring Marianelund höggs ner och
exporterades till Europa för att bli stöttor i kolgruvor, så
kallade pit-props. Samtidigt flyttade Albert Engström med
sin familj till Marianelund. Alberts pappa flydde från
nödårens jordbruk i Lönneberga och tog jobb på
tändsticksfabriken i Marianelund. Snart hittade han dock
ett bättre arbete på järnvägsstationen.
1880 lades tändsticksfabriken ner och bobiner (trådrullar)
började tilverkas istället. Bobinfabriken bar sig dock inte så
länge och lades ner den också. 1888 kom en sulfitfabrik
(pappersmassa) i dess ställe. Marianelund började växa till
sig.
1901 förlades ett sanatorium för lungtuberkulos (TBC) till de
vackra tallskogarna norr om Marianelund. Bygget krävde
mycket resurser och personal och själva sanatoriet fick många anställda. Många bosatte sig i Marianelund.
1904 startade Marianelunds praktiska skola sin verksamhet. Studenter kom från hela Sverige för att läsa i Marianelund och
gör så än idag.
1909 fick Marianelund sin första stadsplan
“Skog kring Marianelund höggs ner och
exporterades till Europa för att bli stöttor i
kolgruvor”
Albert Engström om Mariannelund