© Mariannelundguide 2011 Från Strömstorp till Marianalund till Mar’lunn Historien om Mariannelunds namn   Fram till mitten av 1700-talet fanns inget Mariannelund. Gården och området ikring  Brusaån hette då Torp eller Strömstorp. Däremot var Hässleby socken känt i skrift sedan 1100-talet och Hässleby gård var en stiftsgård som tillhörde biskopen i Linköping. Hässleby var ett tidigt kristet centrum.   1755 köpte dock generallöjtnanten Gustav Adolf  von Siegroth  Strömstorp och lät bygga om gården och anlägga en park.  1767 blev parken färdig och generalen lät uppkalla den efter sin fru Mariana Makeleer till  Marianalund. Ringarna och vattendragen i parken är utformade efter hennes monogram.  Så småningom började området omkring parken också att kallas för Marianalund eller Marianelund.  När järnvägen kom på 1870-talet fick den nya stationen också namnet Marianelund. Först 1913 infördes stavningen med två n för att postverket inte skulle förväxla orten med Marielund i Uppland och idag uttalas orten på lokal dialekt närmast Marlund eller Marnelund. Namnet Torp finns kvar som adress för en del fastigheter och i västra Mariannelund ligger Strömstorpsgatan.  Ur Mariannelunds historia På 1800-talet växte långsamt ett samhälle fram kring småskalig industri vid Brusaåns fall. 1860 fick Marianalund en butik. Först 1874 tog tillväxten fart. Då  stod järnvägen mellan Nässjö och Oskarshamn färdig och Marianelund blev en viktig station för timmertransporter. Mycket skog kring Marianelund höggs ner och exporterades till Europa för att bli stöttor i kolgruvor, så kallade pit-props.  Samtidigt flyttade Albert Engström med sin familj till Marianelund. Alberts pappa flydde från nödårens jordbruk i Lönneberga  och tog jobb på tändsticksfabriken i Marianelund. Snart hittade han dock ett bättre arbete på järnvägsstationen. 1880 lades tändsticksfabriken ner och bobiner (trådrullar) började tilverkas istället. Bobinfabriken bar sig dock inte så länge  och lades ner den också. 1888 kom en sulfitfabrik (pappersmassa) i dess ställe. Marianelund började växa till sig.  1901 förlades ett sanatorium för lungtuberkulos (TBC) till de vackra tallskogarna norr om Marianelund. Bygget krävde mycket  resurser och personal och själva sanatoriet fick många anställda. Många bosatte sig i Marianelund.  1904 startade Marianelunds praktiska skola sin verksamhet. Studenter kom från hela Sverige för att läsa i Marianelund och  gör så än idag.  1909 fick Marianelund sin första stadsplan “Skog kring Marianelund höggs ner och exporterades till Europa för att bli stöttor i kolgruvor”  ”Jag är fyra år gammal och sitter på golvet i mina föräldrars kök i Mariannelund, där min far har någon anställning vid förvaltningen av en liten tändsticksfabrik. Jag kan ännu höra Brusaån genom de tunna väggarna i den hastigt och slarvigt uppförda byggnaden. Jag är sysselsatt med att göra tändsticksaskar, ty de gjordes på den tiden för hand” - Albert Engström ur boken Bouppteckning.